Robert Nilsson

Hej, jag heter Robert. Jag är programmerare och har jobbat med bland annat spel och serverprogrammering. Det här dokumentet beskriver min mjukvarupolitik.

Mitt mål är att alla i Sverige som vill ska kunna leva på att utveckla mjukvara som inte gör användaren ofri. Tyvärr finns det mycket mjukvara som gör det, eftersom det kan vara lättare att tjäna pengar på sådan mjukvara. Låt oss ändra på det.

Först vill jag berätta lite om vad mjukvara är för mig. Mjukvara skrivs av människor. Programmering är ingenjörskonst men också konst. Konsten i programmering handlar om att få saker att hända, likt hur en skulptör får leran att forma sig. I ett program finns en relation mellan programmeraren och användaren. Denna relation är oftast ganska enkelriktad, men den måste inte vara det.

Att programmera är att styra. Att styra är att bestämma. Därför är det väldigt viktigt vem det är som styr och vad denna person eller detta företag har för intressen. Många företag har intressen som går emot deras användares. Därför är det avgörande vem som får pengarna. Får jag möjligheten, kommer jag att stödja projekt och utvecklare som behandlar sina användare med respekt och bidrar till en sund mjukvaruutveckling.

Följande värderingar vägleder mig.

Respekt för användaren. Ett program ska inte motarbeta användarnas intressen; programmet bör skrivas så som användarna i målgruppen skulle ha skrivit det själva. Programmet ska inte använda användarnas internetanslutning på oväntade eller oönskade sätt; det bör fungera utan internetanslutning så långt som möjligt.

Frihet för användaren. Användare måste ha rättigheter att använda programmet hur de vill, dela programmet med andra, modifiera programmet och dela sina modifierade versioner. Användare måste få välja själva vilka program de vill köra, eller åtminstone vilka personer de ska lita på för att göra det valet åt dem. Även på webben ska användarna ha frihet att välja program; det ska inte krävas att de kör godtyckliga javascript som kommer med en webbsida. Ett system bör vara byggt på öppna standarder, så att vem som helst kan utveckla komponenter till systemet.

Enkelhet. Komplexa system blir ingen glad av; de ska gå att förstå. Hög komplexitet minskar även användarens frihet eftersom det blir svårare att förstå och ändra systemet. Det är ofta bättre att en grupp utvecklare har designat ett helt system, än att systemet är ihopsatt av delar som har utvecklats utan hänsyn till varandra. Även webben ska hållas enkel och inte kräva en webbläsare som närmar sig ett operativsystem i komplexitet.

Användbarhet. Program som är svåra att använda är meningslösa. Enkelhet får inte uppnås genom att ta bort sådant som gör programmet användbart för vanliga människor. Utvecklare bör tänka på att användare ofta kommer till ett program helt utan förståelse för hur det fungerar.

Effektivitet. Snabba program är att föredra. Om de är enkla, blir de ofta också ganska snabba, eftersom de då inte gör så mycket onödigt arbete. Om programmen är snabba, behöver datorerna inte vara det. Det ska gå att klara sig bra med en pytteliten fläktlös effektiv dator. Att det ställs lägre krav på hårdvaran gör också att det blir lättare att utveckla nya innovativa datorer. Att bygga datorer, särskilt processorer, är alldeles för svårt i dag.

Jag prioriterar i första hand utvecklare i Sverige och i andra hand övriga EU.

Mina favoriter (anledningar inom parentes):

Kom ihåg, det är de som röstar som bestämmer.